Jag började med att leta på de vanliga ställena men kände efter ett tag att alla såg ju i stort sätt likadana ut och jag ville ju ha något annorlunda och häftigt som ändå var väldigt vackert.
Då hittade jag den på nätet... där var den... klänningen som jag visste att jag skulle ha när jag gifte mig med min drömprins.
Den krävde en hel del jobb så jag ringde min mamma och visade henne och hon var precis lika exalterad som jag... Jag beställde en grundklänning från nätet som satt som en smäck...
Mamma och jag började virka smådukar... det var jätteroligt.
Jag bad min duktiga mormor att virka några och mina mostrar hjälpte också till, utan att veta vad de skulle vara till. Mammas jobbarkompisar och min tärnas mormor hjälpte också till. Sen hittade jag några dukar i min döda farmors linneskåp som jag också använde. Det kändes om en fin tanke att ha med så många i min klänning.
Klänningen börjar ta form...många dukar blev det...
Ungefär vid den här tiden började jag må illa och vara väldigt trött och snart så fann vi ut att vi väntade en liten som beräknades komma i december.
Min första reaktion var...Klänningen! Jag skulle vara i ca vecka 20 på bröllopet och i den takten jag växte förstod vi ganska snart att jag inte skulle komma i klänningen... attans!
Men då är det tur att jag har en så duktig mamma som sydde i en snörning i den öppna ryggen så att jag skulle kunna ha min drömklänning...
Den blev helt perfekt och mycket tack vare min underbara mamma som sydde ihop alla dukarna och gjorde så att den passade mig perfekt.
Lägg märket till den snygge mannen som nu är min... =-)
Herr & fru Finstad 2011-07-30
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar